Det är nog inte meningen att sådana lata människor som jag ska ha en blogg.
I fredags kom syster och pojkvän hit. Jag tog tåget till Zürich Flughafen för att möta dem, höll på att försova mig, var jätte stressad, men hann. Vid flughafen kom jag fram till att deras flyg förstås var försenat. Svårt att gissa vad jag sysselsatte mig själv med under tiden.. Starbucks ofcourse!
Det var så roligt att träffa dem! Har saknat att prata med någon som står mig riktigt nära, som vet allt om mig, på gott och ont. Det var nog precis vad jag behövde just nu!
Anyways.
Fredagen åkte vi in till Zürich city för lite sightseeing/shopping, där pågår en Film-Festival nu, så det var rätt livat. Jag måste säga att jag älskar den staden, så härlig! Efter en Latte at Starbucks var vi redo att utforska staden lite mer. Vi shoppade inte så fasligt där iallafall, jag köpte en bok från en engelsk bokhandel, Thanks for the memories av Cecelia Ahern. Vi strövade omkring en stund innan vi bestämde oss för att ta tåget tillbaka till Luzern. Kvällen tog vi det rätt lugnt, trötta som vi var, restaurang-besök och sedan natten!
Lördagen gick vi ner till floden för att kika in marknaden. Det är en liten upplevelse i sig, att bara gå runt där och känna lukten av alla ostar, blommor, kryddor och loppisgrejer. "Precis som juthbackamarknadin dähär", som pappa sa. Efter marknaden gick vi och spanade in lite nyare grejer. Jag hittade en wunderbar skjort-klänning-typ, ett bälte och lite smått och gott. Lotten hade lite svårt att hitta exakt den modellen på höstjacka hon hade haft in mind och blev lite irriterad, hon undrade om den var för inne eller för ute. Hihi. Kvällen som jag fasat inför kom alltför fort, och vi traskade iväg alla 3 till familjens eftersom kära lilla Heidi lovat att sitta barnvakt åt trollungarna. På en LÖRDAG. Syster och kille gick därifrån och värdföräldrarna likaså. Ensam var jag med 3 trollungar. Det gick över förväntan, de fick endast se en och en halv film och vi läste endast 2 böcker. Great success. Busungarna somnade vid 9 och jag satte mig i soffan med en kopp te, en påse daim och disney/barnfilmen Enchanted. Den var ju urgullig, så när dom äldre kom hem före jag hunnit se slutet blev jag nästan ledsen. (Pappan skrattade åt mig för att jag såg barnfilm, men idag när jag frågade om jag fick låna hem den så erkände han att han också sett den. HAH!)
Söndagen kom med sol och värme, ungefär. Vi hade redan bestämt oss för att åka upp till Mount Pilatus, 2132m högt, och det högsta berget här i trakten. Hur kommer man sig då upp till dessa höjder? Kanske man vandrar, rider på en ko eller rent utav tar flyget och hoppar av i farten? Nein, nein och nein. Man tar förstås tåget, "World's steepest cogwheel railway", byggt på 1800-talet. Låter säkert och bra va? Dyr utflykt, men väldigt häftigt! Känslan man får när man står på ett berg och ser ner över sin lilla stad.. Ja, det är cooolt! Vi pausade/värmde oss lite med en kopp varm choklad, som var lovely, och en kött/ost/saltgurka-bricka som inte var lika lovely. Det var väldigt kallt där uppe, jag kunde inte förstå hur barn kunde ha snöbollskrig utan vantar och allt, medan jag höll på frysa ihjäl! Undrar hur jag ska överleva vintern. Hoppas den är mild. Efter en frilutsdag uppe på ett kyligt berg tyckte vi alla att det var dags för lite värmande sprit. Vi drack inte som äkta finnar, men hade trevligt ändå. Vi gick till Roadhouse Pub som jag så fyndigt kallar "Mini-Ollis", fast det egentligen är tre gånger större, men det påminner lite.
Måndagen, sista dagen. Vi gick på stan och letade presenter, kläder och sånt. Ännu en latte at Starbucks hann vi med, och två chokladkakor. På kvällen gick vi till restaurang Bodu, favorit i repris för min del. Vi åt gottgott varmrätt och créme brûlée till efterrätt. Mums åt magen. Kvällen avslutades med ett till besök till Mini-Ollis.
Idag var det tillbaks till vardagen för mig, tråkigt efter så många sköna, lediga dagar med bra sällskap. Men sånt är livet.
Dagens roligaste:
Harald sa att jag är hans flickvän!
Dagens jävligaste:
Jag, som i Finland klarat mig undan böter i två år, fick idag speedingtickets. 44km/h på 30-väg. En lärdom rikare och 120 chf fattigare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Va ljuvligt! "Precis som juthbackamarknadin dähär" Kul att läsa vad du skriver. Ha en bra dag!
ja he va ju faktist sant, antingen är vi verkligen före i modet här i finland, eller så är vi absolut efter, tippar på det andra alternativet.. ja sko konn kommenter allt va du skrivit om, men såå lång dragen kan ja ju inte vara, så ja beskriver det me ett ord hela schweiz: Underbart!! ;)
Skicka en kommentar