Jag är inte skyldig nån nåt längre

Ikväll var jag babysitter igen. Det var mina tre + två till, en tjej och en kille. Värdmamman hade förberett pasta med köttfärssås, den supergoda varianten. Veckoslutets godaste, första och förmodligen sista riktiga måltid! Efter middag såg vi Bolt som J. laddat ner kvällen till ära. Så där satt vi, fem barn och en halvvuxen* jag. Och som vanligt var det jag som gillade filmen mest, humorn var på topp! Det var inte så kul i slutet dock, när filmen hakade upp sig och sista scenen var ett enda myrornas krig. Gissa vem som var mest besviken?

Och vad mer.. Jo, det första min värdmamma sa när jag kom in var att hon behövde prata med mig om något. Jag fick samma känsla man fick i högstadiet när man blev tillsagd att gå till rektorns kontor och prata. Men det var inte så illa.

Det visade sig att Gretas nya lärare från skolan ringt och pratat med S. om mig, om hur gullig hon tyckte jag var med barnen och hur trevlig jag var. Hon har en 3-årig son, Theo, som är helt galet söt. Theo går på samma klass som min 3-åring och varje dag går han i skola från 8-16. Obarmärtigt länge för en sån liten pys. Hon undrade om jag kunde ta hem Theo några dagar i veckan, så att han åtminstone skulle få några lättare dagar, jag skulle självklart få extra betalt. Vi bestämde att den kommande veckan får bli ett test, se om det funkar. Han verkar vara så himla snäll så det ska nog gå bra. Dessutom tror jag att det kan underlätta med två 3-åringar istället för en, så får dom leka så länge jag sörplar kaffe. Eeeh, skämt åsido.

Ända sen jag kom har jag sparat mynt i en burk. Som så många andra är jag extremt dålig på att använda mynt, vet inte varför, det bara stör mig så extremt att plocka i dem. Eller överhuvudtaget röra i dem... Hursomhelst så räknade jag dem nyss och kom fram till att där i den lilla burken fanns tillräckligt med pengar för digitalkameran jag tänkt köpa, nice.

Imorgon ska jag nog på äventyr av nåt slag. Det är på tiden!

Gute nacht!

*(uttrycket halvvuxen uppstod när jag och 5-åringen tjafsade om min ålder. Han envisades med att påstå att jag var lika vuxen som hans föräldrar medan jag höll hårt på att jag var lika mycket barn som han. "Näe men för oss är ju du vuxen, annars kan inte du få tå hand om oss ju!" Okej, så kanske jag inte är ett barn. Men jag är åtminstone inte helvuxen än.)